Ibland känner jag hur den där lilla, ondskefulla vad-var-det-jag-sa-djävulen tittar fram. Han kryper liksom upp över ena axeln och skrattar rått så att alla vassa tänder glimmar i vintersolen. Det hände alldeles nyss...
I somras råkade jag hitta en bröllopsblogg. Av värsta sorten! Bruden (brudgummen bloggade inte) skrev om alla förberedelser in för den stora dagen, stora som små. Först tyckte jag det var lite roligt, skrev till och med en kommentar, men sedan surfade jag vidare och insåg att tjejen led av bröllopshybris. Hon demonstrerad bröllopsklänningar, inbjudningskortsalternativ, servettringar, kyrkor, första förband-korg, you name it!
Alldeles nyss kom jag och tänka på den den där bruden och letade upp bloggen igen, bara för att se om hon fortfarande hade hybris. Rubriken som möter mig är "Bröllopet inställt". Då tittar min elake kompis fram. Hans tänder var vita och vassa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar