Denna vecka har det varit väldigt lugnt på kontoret. En del har jobbat hemma och andra har varit ute i fält. Häromdagen var det bara jag och den manliga delen av avdelningen som var på kontoret.
Då jag sitter och pratar jobb på telefon börjar den ena killen att jubla i korridoren utanför och snart stämmer den andra in. Naiv som jag är trodde jag att de fått ett anbud som jag vet företaget har ansökt om. Då mitt telefonsamtal var avslutat går jag ut för att se vad som pågår, men hela stället ter sig övergivet. Var kan de ha tagit vägen?
Efter lite letande hittar jag de båda herrarna i fikarummet, mycket uppspelta.
"Vad är det som har hänt?" frågar jag nyfiket.
"Ingenting," svara den ene.
"Ingenting alls," svara den andre samtidigt som de båda håller handen krampaktigt bakom ryggen.
Det visar sig att godisasken i fikarummet har blivit påfylld och de båda herrarna är helt lyriska över att ha lyckats få tag i de smaskigaste bitarna. Och jag som bara trodde att de var flickor i min egen ålder som var galna choklad...
fredag 31 oktober 2008
onsdag 29 oktober 2008
måndag 27 oktober 2008
Köksattack
I flera år har jag skrockat lite lätt åt mina manliga vänner då de kommer hem med den senaste iPoden, dator, jackan, bilen, tv-spelet eller telefonen. Jag har skakat på huvudet då de stolt visar upp sina senaste alster och suckat i tysthet över vilka prylbögar de förvandlats till. Detta fick dock ett abrupt slut i helgen.
Jag hade en gammal klasskompis på besök och vi skulle laga mat. Jag plockar vant fram min välanvända riskokare och ställer den på bordet framför Star. Hon blir helt facsinerad av denna makapär, eftersom hon inte har någon själv. Sen börjar vi prata kök och köksmaskiner. Jag kommer fram till att i mitt kök finns, förutom kyl, frys och spis, en riskokare, en vattenkokare, en kaffekvarn, en stavmixer, en elvisp, en kaffebryggare, en degblandare med tillhörande mixer, en brödrost, en perkulator och en micro. Och jag lagar inte ens speciellt mycket mat!
Så förlåt alla mina manliga vänner för att jag dömt er i förtid. Det visar sig visst att jag är en lika stor prylbög, men jag köper istället köksmaskiner! (Länge leve feminismen!)
Jag hade en gammal klasskompis på besök och vi skulle laga mat. Jag plockar vant fram min välanvända riskokare och ställer den på bordet framför Star. Hon blir helt facsinerad av denna makapär, eftersom hon inte har någon själv. Sen börjar vi prata kök och köksmaskiner. Jag kommer fram till att i mitt kök finns, förutom kyl, frys och spis, en riskokare, en vattenkokare, en kaffekvarn, en stavmixer, en elvisp, en kaffebryggare, en degblandare med tillhörande mixer, en brödrost, en perkulator och en micro. Och jag lagar inte ens speciellt mycket mat!
Så förlåt alla mina manliga vänner för att jag dömt er i förtid. Det visar sig visst att jag är en lika stor prylbög, men jag köper istället köksmaskiner! (Länge leve feminismen!)
torsdag 23 oktober 2008
Tjugofjärde oktober
I morgon är det den tjugofjärde oktober. Egentligen hade jag tänkt skriva om den tjugofjärde oktober i morgon, men så kom jag på att jag antagligen inte hinner blogga i morgon, så jag gör det nu.
De flesta associerar nog den tjugofjärde oktober med FN-dagen, men inte jag. För mig betyder den tjugofjärde oktober att det är två månader kvar till julafton. De senaste 13 åren har jag varje tjugofjärde oktober reflekterat över att det är precis två månader kvar till julafton och sen när julafton kommer, tänker jag tillbaka på den tjugofjärde oktober och tänker att nu har två månader gått.
Man kan ju tycka att jag borde tänka likadant om tjugofjärde mars eller tjugofjärde september, men inte! Det är just den tjugofjärde oktober som är min julaftonsreflekterar-dag.
Detta klurade jag ut under lunchen då jag satt ute, lutad mot en södervägg i solen, och stoppade i mig smörgåstårta. Det kändes det väldigt långt till jul just då. Men när julafton är här kommer jag tänka på min smörgåstårta i solen och tänka: "Jaha, nu har två månader och en dag gått." För det är ju den tjugotredje idag.
De flesta associerar nog den tjugofjärde oktober med FN-dagen, men inte jag. För mig betyder den tjugofjärde oktober att det är två månader kvar till julafton. De senaste 13 åren har jag varje tjugofjärde oktober reflekterat över att det är precis två månader kvar till julafton och sen när julafton kommer, tänker jag tillbaka på den tjugofjärde oktober och tänker att nu har två månader gått.
Man kan ju tycka att jag borde tänka likadant om tjugofjärde mars eller tjugofjärde september, men inte! Det är just den tjugofjärde oktober som är min julaftonsreflekterar-dag.
Detta klurade jag ut under lunchen då jag satt ute, lutad mot en södervägg i solen, och stoppade i mig smörgåstårta. Det kändes det väldigt långt till jul just då. Men när julafton är här kommer jag tänka på min smörgåstårta i solen och tänka: "Jaha, nu har två månader och en dag gått." För det är ju den tjugotredje idag.
onsdag 22 oktober 2008
Busstur
Ikväll bestämde jag mig för att låta bilen stå och ta bussen hem. Dels för att bussen är gratis, dels för att min tank är tom och dels för att det har börjat kosta en massa pengar att parkera bilen där det tidigare var gratis. (Vem kan vara emot gratisparkeringar? De skadar väl ingen?)
Då bussen snabbt fylldes med trötta resenärer suckade jag inombords över att få behöva sitta och trängas i 45 minuter på en överfull buss. Det är nämligen sjukt segt under kalla dagar då folk bylsar på sig jackor och mössor och Gud vet vad.
Då trycker människan bredvid mig på pling-knappen och vill gå av. Killen skulle inte alls lika långt som resten av alla passagerare! Jag blir mäkta förvånad. Här får jag två hela säten längst fram, med gott om plats för knän och ben och bra sikt, alldeles för mig själv. Jag började överväga att köpa en lott då jag kommer hem. Fast då skaffade jag mig ett papper-cut på långfingret, så någon lott blev det inte.
Då bussen snabbt fylldes med trötta resenärer suckade jag inombords över att få behöva sitta och trängas i 45 minuter på en överfull buss. Det är nämligen sjukt segt under kalla dagar då folk bylsar på sig jackor och mössor och Gud vet vad.
Då trycker människan bredvid mig på pling-knappen och vill gå av. Killen skulle inte alls lika långt som resten av alla passagerare! Jag blir mäkta förvånad. Här får jag två hela säten längst fram, med gott om plats för knän och ben och bra sikt, alldeles för mig själv. Jag började överväga att köpa en lott då jag kommer hem. Fast då skaffade jag mig ett papper-cut på långfingret, så någon lott blev det inte.
lördag 18 oktober 2008
Hål i huvudet?
Jag är en enkel människa. Varför? Jag asgarvar åt tv 6 programmet "Hål i Väggen".
Det är så sjukt kul att se dessa kändisar i sina silverfärgade kroppsstrumpor när de på alla möjliga vis försöker ta sig igenom den rosa frigolitväggen. Jag älskar att i slowmotion se när kändisen inser att det hela kommer gå åt helvete. Det är så härligt att all prestige är lagd åt sidan och alla är helt fria att göra bort sig!
Jag går till och med så långt jag här föreslår att nästa val skal avgöras i en "Hål i väggen"-duell. Tänk vad mycket pengar vi kommer att spara på att stänga alla vallokaler. Vår öron kommer att bli så lyckliga över att slippa lyssna på alla vallöften! Och hela valet kommer att vara över på en halvtimme, dessutom sponsrat av TELIA.
"I det blåa laget har vi lagledaren Fredrik Reinfeldt, flankerad av Maud Olofsson och Göran Hägglund. De Röda laget stoltserar med Lars Ohly, Maria Wetterstrand och lagledaren Mona Sahlin!" Vilken fröjd för ögat att se våra partiföreträdare puttas ner i en vattengrav av en rosa vägg.
Det är så sjukt kul att se dessa kändisar i sina silverfärgade kroppsstrumpor när de på alla möjliga vis försöker ta sig igenom den rosa frigolitväggen. Jag älskar att i slowmotion se när kändisen inser att det hela kommer gå åt helvete. Det är så härligt att all prestige är lagd åt sidan och alla är helt fria att göra bort sig!
Jag går till och med så långt jag här föreslår att nästa val skal avgöras i en "Hål i väggen"-duell. Tänk vad mycket pengar vi kommer att spara på att stänga alla vallokaler. Vår öron kommer att bli så lyckliga över att slippa lyssna på alla vallöften! Och hela valet kommer att vara över på en halvtimme, dessutom sponsrat av TELIA.
"I det blåa laget har vi lagledaren Fredrik Reinfeldt, flankerad av Maud Olofsson och Göran Hägglund. De Röda laget stoltserar med Lars Ohly, Maria Wetterstrand och lagledaren Mona Sahlin!" Vilken fröjd för ögat att se våra partiföreträdare puttas ner i en vattengrav av en rosa vägg.
torsdag 16 oktober 2008
Det är så synd om mig!
Insåg precis att jag inte bloggat något vettigt på tid och evigheter. Jag som brukar beklaga mig över mina bloggbuddies ofrekventa uppdateringar, sitter själv med två ynkliga inlägg som representanter för den senaste veckan. Illa!
Hänt den sist. Skrivit tenta, som gick så där. Varit och sett svenska fotbollslandslaget missa Portugisernas mål i 90 minuter på Råsunda. Dessutom har jag blivit hiskeligt förkyld.
Det brukar vara så efter att jag skrivit en tenta. En förkyllning är på G, men på något sätt lyckas jag tränga undan den med hjälp av plugg. Då jag sedan kommit ut från tentasalen kapitulerar min kropp så kapitalt att det enda som får plats i min värld är varm te, tv-soffan och en film, eller ännu bättre min säng (sitter där nu)!
Efter att ha skrivit analys B och Cellbiologi under mitt andra år på universitetet sov jag tre timmar mitt på dagen (obs. tentorna gick inte samma dag). Värst var dock påsklovet under sabbatsåret då jag skrev en tenta på tisdagen och kuggade uppkörningen på torsdagen. Min kropp reagerade med en hejdundrande influensa. Som sagt, min kropp kapitulerar.
Förkylningen kom krypande redan i går, men nu på kvällen bröt den ut ordentligt. Det hela blev förstås inte bättre av att jag bestämde mig för att krypa i TV-soffan med filmen P.S. I love you. Filmen är en riktigt snyftare och det visste jag om (eftersom jag läste boken i somras). Mina bihålor är nu helt igenkläggade med både snyftsnor och förkylningssnor. Jag kommer inte kunna sova i natt, än hellre andas.
Hänt den sist. Skrivit tenta, som gick så där. Varit och sett svenska fotbollslandslaget missa Portugisernas mål i 90 minuter på Råsunda. Dessutom har jag blivit hiskeligt förkyld.
Det brukar vara så efter att jag skrivit en tenta. En förkyllning är på G, men på något sätt lyckas jag tränga undan den med hjälp av plugg. Då jag sedan kommit ut från tentasalen kapitulerar min kropp så kapitalt att det enda som får plats i min värld är varm te, tv-soffan och en film, eller ännu bättre min säng (sitter där nu)!
Efter att ha skrivit analys B och Cellbiologi under mitt andra år på universitetet sov jag tre timmar mitt på dagen (obs. tentorna gick inte samma dag). Värst var dock påsklovet under sabbatsåret då jag skrev en tenta på tisdagen och kuggade uppkörningen på torsdagen. Min kropp reagerade med en hejdundrande influensa. Som sagt, min kropp kapitulerar.
Förkylningen kom krypande redan i går, men nu på kvällen bröt den ut ordentligt. Det hela blev förstås inte bättre av att jag bestämde mig för att krypa i TV-soffan med filmen P.S. I love you. Filmen är en riktigt snyftare och det visste jag om (eftersom jag läste boken i somras). Mina bihålor är nu helt igenkläggade med både snyftsnor och förkylningssnor. Jag kommer inte kunna sova i natt, än hellre andas.
tisdag 14 oktober 2008
Vuxenvarning
Var och storhandlade på tom mage igår. Det sista som införskaffades var tentasnacks, d.v.s. godis och cola. Då jag stod där vi de färglada, syntetiska sockerbomberna och hade plockat på mig det snacks jag önskade frossa under den kommande tentan, vägde påsen bara 2 ½ hg. I vanliga fall då jag handlar lösgodis på tom mage brukar jag komma ifrån affären med ca tre gånger så mycket.
Snacka om vuxanvarning!
Snacka om vuxanvarning!
fredag 10 oktober 2008
onsdag 8 oktober 2008
Studentliv
Idag satte jag mig på allvar med statistiken igen. Försökte så smått redan igår, men det gick inte så bra. Jag hade fått för mig att jag kunde sitta hemma vid köksbordet med eländet. Det gick inte!
Att plugga till tentor är en konst. Man kan tycka att efter sex år på universitet så borde man ha lärt sig hur man gör? Jag har kommit fram till några bra punkter. Empiriska studier...
Så idag när jag traskade in på biblioteket så upptäcker jag att den nybyggda delen är öppen. Längst in finns ett nytt, fräscht, pluggrum med alla fyra väggarna av glas, ca två våningar upp och utsikt över torget nedanför. Gott om dagsljus och inget störande ljud. Nåja ett oidentifierbart surrande kunde identifieras om man koncentrerade sig, men det gick att tränga bort. Jag lyckades faktiskt sitta riktigt koncentrerat i flera timmar och blev endast störd av de byggnadsarbetare som bestämde sig för hamra på taket runt tre-snåret. Ett plugg-place som får väl godkänt i min bok!
Då jag knatade hem på lunchen norpade jag åt mig ett nummer av teknologernas tidning. Jag blev mäkta förvånad då jag insåg att de satsat på mode i detta nummer. Overallsmode visserligen, men ändå! Tänk om de satsat på overallsmode då jag var inne i kravallsvängen! Jag satte mest på mig en inte allt för uppseendeväckande tröja och gympadojor. Här var det panband, flådig makeup, high-heals och accessoarer för hela slanten. Det var nästan så jag blev sugen på att rota fram min egen overall, men bara nästan!
Det fräscha pluggrummet och overallsmodet fick mig nästan att tycka att det där med studentliv nog inte är så tokigt ändå. Men när jag sedan satt där med pannan i djupa veck och försökte lura ut vilken fördelning jag skulle använda mig av denna gång, kom jag till sans igen. Måtte jag klara tentan nu, så jag kommer här ifrån någon gång!
Att plugga till tentor är en konst. Man kan tycka att efter sex år på universitet så borde man ha lärt sig hur man gör? Jag har kommit fram till några bra punkter. Empiriska studier...
- Sitt inte hemma! Det är så mycket roligare att blogga, diska, bädda sängen, kolla kompisarnas bloggar och läsa skvaller på aftonbladet.se än att plugga.
- Hitta en bra miljö att plugga i. Själv gillar jag ljusa, luftiga lokaler med högt till tak och gott om dagsljus.
- Tillåt dig att ta pauser! 15 minuter på en timme är lagom.
- Gör upp ett plugg-schema. Skriv upp vad du ska hinna med varje dag och försök klara av dagens mål.
- Hitta bra plugg-kompisar. Det är alltid bättre att slå sitt inte fullt så kloka huvud ihop med ett annat ungefär lika klokt huvud, än att sitt ensam med sin ångest.
Så idag när jag traskade in på biblioteket så upptäcker jag att den nybyggda delen är öppen. Längst in finns ett nytt, fräscht, pluggrum med alla fyra väggarna av glas, ca två våningar upp och utsikt över torget nedanför. Gott om dagsljus och inget störande ljud. Nåja ett oidentifierbart surrande kunde identifieras om man koncentrerade sig, men det gick att tränga bort. Jag lyckades faktiskt sitta riktigt koncentrerat i flera timmar och blev endast störd av de byggnadsarbetare som bestämde sig för hamra på taket runt tre-snåret. Ett plugg-place som får väl godkänt i min bok!
Då jag knatade hem på lunchen norpade jag åt mig ett nummer av teknologernas tidning. Jag blev mäkta förvånad då jag insåg att de satsat på mode i detta nummer. Overallsmode visserligen, men ändå! Tänk om de satsat på overallsmode då jag var inne i kravallsvängen! Jag satte mest på mig en inte allt för uppseendeväckande tröja och gympadojor. Här var det panband, flådig makeup, high-heals och accessoarer för hela slanten. Det var nästan så jag blev sugen på att rota fram min egen overall, men bara nästan!
Det fräscha pluggrummet och overallsmodet fick mig nästan att tycka att det där med studentliv nog inte är så tokigt ändå. Men när jag sedan satt där med pannan i djupa veck och försökte lura ut vilken fördelning jag skulle använda mig av denna gång, kom jag till sans igen. Måtte jag klara tentan nu, så jag kommer här ifrån någon gång!
tisdag 7 oktober 2008
Nattsvart
Ibland funderar jag över varför jag envisas med att gå på fotbollsmatcher, speciellt igår. Inte nog med att strömmen gick så att matchen fick avbrytas i 40 minuter, det var även svinkallt och Laget bjöd på det sämsta spelet för säsongen. Det som irriterade mig mest var dock den neadertalliknande pöbel som kallas Klacken.
Av rent snålhetsvansinne (eller ekonomiska skäl) är jag med i Klacken. Det blir betydligt billigare att gå på matcherna då. Problemet är att jag och Blondie har en fantastisk förmåga att hamna precis framför idiotiskt skrikande missfoster. Då domaren, motståndarlaget, eller för all del Laget, gör något som inte faller dessa herrar (ja, det är till 100% killar som beter sig på detta sätt, kvinnor brukar kunna bita ihop) i smaken, hör man ett (eller flera) avgrundsvrål bakom sig.
"Så J-VLA DÅLIGT!"
"J-VLA FITTA!"
"Det var f-n det sämsta jag har sett."
"Han är ju helt j-vla dum i huvudet!"
Jag tror ni fattar, listan kan göras lång. Blondie och jag brukar titta på varandra och skaka på huvudet i ren fascination över dårskapen som pågår bakom oss.
Igår beslöt jag mig för att undersöka vad det var för en idiot som hamnat bakom mig den här gången. Jag föreställde mig det typiskt skirkande missfostret som ett finnigt, snusande äckel med slappt hängande haka och döda fiskögon. Till min förvåning var det en kille i kappa och halsduk som såg ytters sympatisk ut, om man bortsåg från de svador som flöt ut ur hans matinkast. Lite längre bort stod en blond kille med glasögon och välkammat hår och hötte med näven samtidigt som han rapade upp den ena svordomen efter den andra. Vad är det med killar och fotboll? Nog för att sport kan väcka heta känslor, men någonstans går det väl en gräns?
Det hela gick så långt att jag och Blondie funderade på att byta sport. Gentlemannasporten cricket verkade vara ett lämpligt alternativ. Den grövsta kommentar man lär höra från de åskådarplatserna är antagligen: "Den där manövern var ytterst olämplig." Dessutom har de paus för tedrickande.
Matchen slutade 0 -1 och vi kunde inte göra annat än att skratta åt eländet. Till och med jag som brukar kunna se det positiva i saker och ting kunde inte hitta det minsta lilla glädjeämne. Men då jag föreslog för Pacman att vi skulle hitta ett lämpligt cricketlag att heja på istället, så tittade han på mig och sa: "En sån match pågår i tre dagar!" Så det blir nog fotboll i fortsättningen också.
Av rent snålhetsvansinne (eller ekonomiska skäl) är jag med i Klacken. Det blir betydligt billigare att gå på matcherna då. Problemet är att jag och Blondie har en fantastisk förmåga att hamna precis framför idiotiskt skrikande missfoster. Då domaren, motståndarlaget, eller för all del Laget, gör något som inte faller dessa herrar (ja, det är till 100% killar som beter sig på detta sätt, kvinnor brukar kunna bita ihop) i smaken, hör man ett (eller flera) avgrundsvrål bakom sig.
"Så J-VLA DÅLIGT!"
"J-VLA FITTA!"
"Det var f-n det sämsta jag har sett."
"Han är ju helt j-vla dum i huvudet!"
Jag tror ni fattar, listan kan göras lång. Blondie och jag brukar titta på varandra och skaka på huvudet i ren fascination över dårskapen som pågår bakom oss.
Igår beslöt jag mig för att undersöka vad det var för en idiot som hamnat bakom mig den här gången. Jag föreställde mig det typiskt skirkande missfostret som ett finnigt, snusande äckel med slappt hängande haka och döda fiskögon. Till min förvåning var det en kille i kappa och halsduk som såg ytters sympatisk ut, om man bortsåg från de svador som flöt ut ur hans matinkast. Lite längre bort stod en blond kille med glasögon och välkammat hår och hötte med näven samtidigt som han rapade upp den ena svordomen efter den andra. Vad är det med killar och fotboll? Nog för att sport kan väcka heta känslor, men någonstans går det väl en gräns?
Det hela gick så långt att jag och Blondie funderade på att byta sport. Gentlemannasporten cricket verkade vara ett lämpligt alternativ. Den grövsta kommentar man lär höra från de åskådarplatserna är antagligen: "Den där manövern var ytterst olämplig." Dessutom har de paus för tedrickande.
Matchen slutade 0 -1 och vi kunde inte göra annat än att skratta åt eländet. Till och med jag som brukar kunna se det positiva i saker och ting kunde inte hitta det minsta lilla glädjeämne. Men då jag föreslog för Pacman att vi skulle hitta ett lämpligt cricketlag att heja på istället, så tittade han på mig och sa: "En sån match pågår i tre dagar!" Så det blir nog fotboll i fortsättningen också.
söndag 5 oktober 2008
Bullmamma
I fredags tyckte gubbarna i sandlådan att jag skulle komma ut dit även på lördagen.
"Du har ju flera timmar upp till oss här ute," sa en av dem till mig.
"Men jag kan inte, för jag ska baka bullar i morgon. Men i och för sig, du kan få välja. Antingen blir det bullar på måndag eller så är det rent och prydligt här ute."
Killen tänkte i 3 sekunder. "Bullar," sa han sen. "Det andra, det löser sig säkert."
Flitens lampa lyste starkt i går då det var Kanelbullens dag. Jag bakar väldigt sällan kanelbullar men gör jag det så är det på Kanelbullens dag. Tänkte bara skryta lite med mina alster. Fick ihop 80 bullar men jag befarar att det bara finns 60 stycken kvar nu.
Senare på kvällen kom Joey, Blondie, Fritz och Fanzy. Det blev bullar, gin och tonic, appelback och alla ville hålla i kretsens nyaste medlem, Fritz och Fanzys sötnos.
"Du har ju flera timmar upp till oss här ute," sa en av dem till mig.
"Men jag kan inte, för jag ska baka bullar i morgon. Men i och för sig, du kan få välja. Antingen blir det bullar på måndag eller så är det rent och prydligt här ute."
Killen tänkte i 3 sekunder. "Bullar," sa han sen. "Det andra, det löser sig säkert."
Flitens lampa lyste starkt i går då det var Kanelbullens dag. Jag bakar väldigt sällan kanelbullar men gör jag det så är det på Kanelbullens dag. Tänkte bara skryta lite med mina alster. Fick ihop 80 bullar men jag befarar att det bara finns 60 stycken kvar nu.
Senare på kvällen kom Joey, Blondie, Fritz och Fanzy. Det blev bullar, gin och tonic, appelback och alla ville hålla i kretsens nyaste medlem, Fritz och Fanzys sötnos.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
