Höst

Man behöver inte kolla i almanackan för att inse att det är höst. Upptäckten att det är mörkt när jag går upp är en ganska stor "give away" men den bästa sättet för att inse att höstfaktorn har ökat är alla nya serier som startar på TV.

I söndags fick jag ett litet glädjefnatt då jag insåg att BBC-serien "Ashes to Ashes" säsongspremiärade klockan 21:15. Pacman och jag följde slaviskt föregångaren "Life on Mars", där polisen Sam Tyler hamnar i koma efter en trafikolycka och vaknar upp i 70-talet. Denna gång är det den kvinnliga polisen Alex Drake som efter ett gisslandrama vaknar upp 1981. Betydligt flashigare färger, freestylen är den häftigaste accessoaren och dataspelet Pong är en hit i kontorslandskapet. Nu är det inte alla 80-tals prylar som gör mig så lycklig över uppföljaren, utan det är återseendet av DCI Gene Hunt och hans vapendragare till poliser. De är lika smidiga som ett par pansarvagnar och hela säsongen förväntas bli en kulturkrock av högsta slag då den självständiga Alex dundrar in i deras manschauvinistiska värld. De bäst av allt är dessutom att serien finns på SVT-play, så skulle man missa ett avsnitt är det bara att surfa in på svt. Ett tips: GÖR DET!

Nu var det inte Ashes to Ashes jag skulle snacka om , det bara blev så... Jag tänkte egentligen snacka om Gossip Girl. Jag vet inte vad det är med denna serie, men jag blir alldeles lyrisk av deras snygga out fits, traumatiska tvister och överklassdryghet. Tänk efter, serien handlar om ett par rika High School ungdomar som spelas av skådespelare i min ålder. En tjej är bitchig, en försöker göra allt rätt men hamnar ändå i trubbel och en gör vad som helst för att bli accepterad. Bland killarna finns "duktiga pojken", svinet och den förvirrade. Det känns på något sett som man har hört det förut. Vad är det då som gör att det pirrar i hela kroppen på mig då jag har ett nytt, osett avsnitt av Gossip Girl? Kristien Bells släpiga men ändå bitska stämma som Gossip Girl gör nog sitt. Sedan kan jag inte komma ifrån att jag är helt fascinerad över Serinas hår. Hur kan det vara så härligt långt och snyggt ostyrigt? När jag sparar ut mitt hår blir det bara platt och stripit! Sedan är jag helt såld på Blairs bitchiga sätt. Den tjejen vet hur man tar för sig och hon låter ingenting stå i vägen för det hon vill ha. Hennes klädstil är inte av denna värld, om jag skulle klä mig som hon skulle jag bli utskrattad, men gud vad snygg hon är!

Jag såg första avsnittet på säsong två igår. Ett äkta introduktionsavsnitt som inbjuder till skruvade händelseförlopp och överdrivet drama. Serena och Dan är lika snuttiga men struliga som alltid. Blair och Chuck gör allt för att såra varandra och Jenny lyckas snirkla sig in ännu en gång där hon inte hör hemma. Det som lockar mest med nya säsongen är dock Nates öden och äventyr. En ganska trist karaktär har fått ett lustfyllt äventyr på halsen som bäddar för stor dramatik. Yumie!

Snart sparkar resten av höstens serier igång, eller vad sägs om Idol, Heroes och Ugly Betty! Ahhh, min höst är gjord!