Den som spar, hon har... jävligt rörigt

Ibland kan man fundera över vilka egenskaper man har ärvt av sina föräldrar och tidigare generationer. Här om dagen när jag och min kompis Blondie satt på Fräcka Fiket började vi filosofera över våra mor- och farföräldrar. Jag har aldrig haft någon vidare kontakt med min morfar och även om jag inte lider av att jag aldrig känt honom, så började jag fundera över vilka egenskaper jag ärvt av honom.

Däremot vet jag varifrån min egenskap att samla på mig saker kommer ifrån. Min mormor har en fantastisk förmåga att spara på saker. När mamma och pappa i början av 90-talet slängde ut vår mossgröna hörnsoffa krävde mormor att får dynorna till soffan. (Vilket hon fick!) Hon stickar de mest underbara raggsockor man kan tänka sig av alla garnstumpar hon samlar på sig. Hon sparar brev från 1800-talet som hennes förfäder skickade till släktingar i USA. Hon har hela lägenheten full av möbler och släktklenoder från flera generationer tillbaka i tiden. Hon visar glatt upp diverse silverskedar som hängde i någons kök för hundra år sedan. Hon river ut skumgummit ur uttjänta läderdynor för det kan vara bra och ha... De senaste åren har hon dock flyttat till allt mindre lägenheter så hon har fått göra sig av med en hel del bohag och tur är väl det. När jag var 15 år hade mormor fem sängar i sin villa, och hon är ensamstående. Nu har hon endast två sängar.

Jag önskar att jag kunde vara mer som Pacman. För några veckor sen hade vi problem med tvättmaskinen i vårt hus. Någonting gjorde hål på våra kläder. Pacman tittar trött på sin förstörda tröja och slänger den sen i papperskorgen, medan jag viker ihop min urtvättade persikofärgade topp och lägger den i lådan igen. "Om jag sätter på mig en tröja över så syns inte hålet", tänker jag. Jag har ingen anledning att spara på denna tröja, men likt förbannat gör jag det!

Blondie hittade vid ett oövervakat tillfälle dörren till vår klädkammare. Innan jag hann stoppa henne hade hon ryckt upp dörren för att undersöka vad detta var för ett oundersökt rum. Hon blir alldeles tyst när hon ser röran där inne, men sa sedan matt: "Jaha, saker har ni ju i alla fall."


Här har vi diverse småsaker. Min slalomutrustning, några förstörda kastruller, en orange, ful jacka efter min tid som utdelare av en gratistidning, några tråkiga täcken, tomma skokartonger, Pacmans gamla dator, min symaskin, strykbrädan, resväskor, julpynt, Pacmans overaller, flera uttjänta lampor, en kylväska, en välanvänd röd fjäderboa, en oanvänd cykelhjälm, dammsugaren och smutstvätten. Hälften av sakerna inte ens är synliga på bilden. Någonstans där inne vet jag att påsen till vårt duntäcke ligger. Det skulle vara väldigt bra att komma åt den då vi sover utan duntäcke på sommaren, men jag idds inte leta. Duntäcket är istället inknölat i min garderob. Märkväl klädhögen som ligget inne vid fönstret. Det är de kläder som jag ska skänka till myrorna vid tillfälle. Eftersom jag inte kan gå in i klädkammaren så har jag kastat in tröjor och koftor så de hamnat i en enda röra.

Äh, jag kanske ska ta tag i den där klädkammare idag! Jag är ju faktiskt mellan jobb. Eller så kanske jag ska söka lite fler jobb? Eller så tar jag och ser den första Indiana Jones filmen som uppvärmning inför Indian Jones 4 som går upp på bio snart. Rensa kan jag ju göra i morgon!