Nederlag

Den uppmärksamme har möjligen noterat att jag var på anställningsitervju för över två veckor sedan. Efter intervjun sa de sa att de skulle höra av sig i slutet av nästa vecka (läs i fredag vecka 21). Jag gick på helspänn både torsdag och fredag och väntade på telefonsamtalet, men det kom inget. "Ja ja, de har väl mycket att göra," tänkte jag då helgen tog vid. Jag lade pannan i djupa veck då måndagen passerade utan att min telefon gav ifrån sig ett endaste litet ljud. På tisdagen bestämde jag mig för att ringa på onsdagen om de inte hört av sig innan dess. Telefonen förblev tyst, men jag fegade ur. "De kan ju faktiskt ha väldigt mycket att göra," tänkte jag. Så i morse insåg jag att det hela började bli ganska fånig. Jag tog mod till mig och slog en pling till företaget.

Jag vet inte om det var ett missförstånd från min sida, men de visade sig att de endast hörde av sig till de personer som var aktuella för en andra intervjuomgång. Eftersom jag sållades bort efter den första omgången, bemödade de sig inte med att meddela mig om det.

Personligen tycker jag att det tillhör vett och etikett att meddela aspiranter om det har gått vidare eller ej. Nu har ju jag fått intrycket av att de är ganska snobbiga på det där stället och bara bryr sig om sig själva, vilket kan få förödande konsekvenser för dem i framtiden. Vem vet, jag kanske hamnar på ett investmentbolag och då företaget dycker upp med mössan i hand och ber om pengar kommer jag dra mig till minnes de bemötande jag fick förra gången. Okej, jag tror inte jag hamnar på ett investmentbolag, men ändå...

Jag är int' bitter, nej då. Om de inte vill ha mig så vill jag inte ha dem! De kan PAKIT och dra...